Låt vindar och nätter ta oss iväg. Vart tog sommaren oss?
Jag står kvar där jag startade. utan mål och minnen.
Två meningar på varje rad. Som ett mönster.
Jag borde sluta. Men kan inte.
Så är det.
Nu blev det fel.
Kanske så det ska bli. Fel för att kunna bli rätt.
Nu ska jag skära i fina tidningar som jag egentligen inte tillåter mej själv att skära i. Det ska bli fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar