8.10.09

Sky Phenomenon.

Jag har tappat mej själv någonstans. Kan inte hitta mej.
Ganska bra att jag inte är kvar i barndomen. Har inga måsten nu.
Jag får bara vara, inte göra någonting.
Världen tillåter tydligen det nu. Bättre sent än aldrig.
Jag kanske hinner hitta mej igen under den tiden.


You remember all those winters.
The snow drifts under your back,
The blizzard is making tears in your eyes
And the strokes bruisers in your face.
Soon, I guess, the summer comes around.
From time to time it's better to be beaten up in the backyard
When the sun sets with a pink sky above.

Inga kommentarer: